It's alive!!!
Satt med datorn i knät i soffan o kände hur de rörde sig i magen o ser även i periferin hur de rör sig lite underligt under linnet i nedre delen av synfältet. Blev genast tvungen att dra upp linnet för o se efter vad som hände där under. O vips! Spark, bonk, bök....o hela magen rörde på sig! Så coolt!
svalkar mig lite
Här e varmt, soooooligt o otroligt skönt o riktigt somrigt.
Tar en liten paus inne i "kylan" innan jag tänker bege mig ut o traska lite. De e alldeles för vindstilla på vår baksida så där tänker jag inte sitta o steka fläsket utan jag satsar på en gående solbränna idag ;o)
Har hittills denna helg tillbringat största delen på klubben o i bilen. Mats mamma har ramlat, gjort illa sig i benet...fått en liten spricka, så vi har vart två gånger till Borås lasarett där hon ligger inne några dagar. Hon måste nu lära sig hoppa på kryckor på äldre dar...inte helt enkelt kan jag tänka mig.
Odjuret inne i mig blir starkare o starkare för var dag som går. Känns ibland som om jag har ett helt fotbollslag inne i magen med tanke på aktivitetsnivån. De sparkas, bonkas, bökas o snurras nästan exakt hur mycke som helst! Häftig känsla kan jag lova. De e så mäktigt o känna de lilla liv som växer inuti mig.
De enda jag undrar e:
Varför kan den inte böka runt mer på dan när jag e vaken o aktiv istället för att köra igång till max ca 30min efter jag gått o lagt mig? O ska de verkligen va nödvändigt att börja härja på väldigt tidiga morgonkvisten, typ vid 3-4 tiden?
I fredags gjorde jag min sista dag på Fjärås. Förutom att jag e inplanerad o jobba extra där helgen den 13-14/6.
Känns lite vemodigt. Framför allt så kändes de så definitivt när jag tömde ett av mina skåp där efter avslutat simskola o dusch. Nu i fortsättningen när jag ska besöka placet som gäst så får jag snällt duscha med de övriga besökarna men de ska nog gå bra de med... Tror inte någon hoppar på mig o biter mig i ryggen. Fast de e klart, man vet ju aldrig... Får nog odla lite ögon i nacken iaf ;o)
Nä, nu blir de klädbyte o prommis. Känner att helsvart klädsel inte e o rekommendera en dag som denna så jag byter helt enkelt om till min nya gröna mammashorts o ett vitt linne innan jag kastar mig ut på äventyr....
Ha de gött allihopa!
Jag älskar dig o saknar dig....
Idag e de ju din o alla andra mammors dag
Tar en liten paus inne i "kylan" innan jag tänker bege mig ut o traska lite. De e alldeles för vindstilla på vår baksida så där tänker jag inte sitta o steka fläsket utan jag satsar på en gående solbränna idag ;o)
Har hittills denna helg tillbringat största delen på klubben o i bilen. Mats mamma har ramlat, gjort illa sig i benet...fått en liten spricka, så vi har vart två gånger till Borås lasarett där hon ligger inne några dagar. Hon måste nu lära sig hoppa på kryckor på äldre dar...inte helt enkelt kan jag tänka mig.
Odjuret inne i mig blir starkare o starkare för var dag som går. Känns ibland som om jag har ett helt fotbollslag inne i magen med tanke på aktivitetsnivån. De sparkas, bonkas, bökas o snurras nästan exakt hur mycke som helst! Häftig känsla kan jag lova. De e så mäktigt o känna de lilla liv som växer inuti mig.
De enda jag undrar e:
Varför kan den inte böka runt mer på dan när jag e vaken o aktiv istället för att köra igång till max ca 30min efter jag gått o lagt mig? O ska de verkligen va nödvändigt att börja härja på väldigt tidiga morgonkvisten, typ vid 3-4 tiden?
I fredags gjorde jag min sista dag på Fjärås. Förutom att jag e inplanerad o jobba extra där helgen den 13-14/6.
Känns lite vemodigt. Framför allt så kändes de så definitivt när jag tömde ett av mina skåp där efter avslutat simskola o dusch. Nu i fortsättningen när jag ska besöka placet som gäst så får jag snällt duscha med de övriga besökarna men de ska nog gå bra de med... Tror inte någon hoppar på mig o biter mig i ryggen. Fast de e klart, man vet ju aldrig... Får nog odla lite ögon i nacken iaf ;o)
Nä, nu blir de klädbyte o prommis. Känner att helsvart klädsel inte e o rekommendera en dag som denna så jag byter helt enkelt om till min nya gröna mammashorts o ett vitt linne innan jag kastar mig ut på äventyr....
Ha de gött allihopa!
Jag älskar dig o saknar dig....
Idag e de ju din o alla andra mammors dag
Dagarna går
Nu är begravningen av min älskade mamma avklarad. Vilken pers det va men ändå så vackert. Prästen var helt sagolik och hade fått ihop en enormt fin "berättelse" om mamma och hennes tragiska bortgång. Jag kramade om henne direkt efter o förklarade att hon va världens bästa präst - ever!
Dagarna hemma i Umeå gick fort och långsamt på samma gång. Fina dagar där vi träffades stora delar av släkten vilket tyvärr inte blir så ofta eftersom vi e rätt utspridda i detta avlånga land. Hade tänkt försöka hinna med att även träffa några av mina vänner men kände att de fick va denna gång till förmån för familjen o släkten.
Mest glad e jag nog ändå över att få återse min lilla gulliga moster som jag (vi) inte haft så mycke kontakt med de senaste åren. Hon är sig lik ;o)
Dagarna går och i morgon är det den 21/5 - då har en månad gått. En månad utan min älskade mamma... En månad av massor med gråt, tankar och funderingar. Tankar om framtid, dåtid och rättvisa. Funderingar om varför och om livet i stort....
De flesta dagar går rätt ok medans endel dippar totalt o jag bara gråter. Misstänker att jag får räkna med ett antal dipp-dagar till innan sorgen är färdigarbetad.
Hon kommer alltid att fattas mig men jag tror att de faktum att hon inte finns ibland oss längre kommer bli en vardag som allting annat blir med tiden. Men än så länge känns de så fruktansvärt tomt, orättvist och blääää....
Till något helt annat
Fick på jobbet under simskolan världen skönaste kommentar från en unge:
-Men va stor mage du har! De ser ut som du svalt ett barn...
-Eh, hum, joooo...förstår du...
Vad svarar man på en sån?! :o)
Dagarna hemma i Umeå gick fort och långsamt på samma gång. Fina dagar där vi träffades stora delar av släkten vilket tyvärr inte blir så ofta eftersom vi e rätt utspridda i detta avlånga land. Hade tänkt försöka hinna med att även träffa några av mina vänner men kände att de fick va denna gång till förmån för familjen o släkten.
Mest glad e jag nog ändå över att få återse min lilla gulliga moster som jag (vi) inte haft så mycke kontakt med de senaste åren. Hon är sig lik ;o)
Dagarna går och i morgon är det den 21/5 - då har en månad gått. En månad utan min älskade mamma... En månad av massor med gråt, tankar och funderingar. Tankar om framtid, dåtid och rättvisa. Funderingar om varför och om livet i stort....
De flesta dagar går rätt ok medans endel dippar totalt o jag bara gråter. Misstänker att jag får räkna med ett antal dipp-dagar till innan sorgen är färdigarbetad.
Hon kommer alltid att fattas mig men jag tror att de faktum att hon inte finns ibland oss längre kommer bli en vardag som allting annat blir med tiden. Men än så länge känns de så fruktansvärt tomt, orättvist och blääää....
Till något helt annat
Fick på jobbet under simskolan världen skönaste kommentar från en unge:
-Men va stor mage du har! De ser ut som du svalt ett barn...
-Eh, hum, joooo...förstår du...
Vad svarar man på en sån?! :o)
sparkar och bökande
Nu har den lille inom mig börjat röra sig ordentligt, de buffar o bankar där inne i magen nästan hela tiden.
Har idag suttit o gjort ett cv till ams, få se om de ger något o om jag orkar ta tag i det mer.
Hade en riktig pissdag igår.
Lugnt på jobbet så tid till tänk fanns de gott om. Tårarna kom o gick under hela dagen o när jag sen satte mig i bilen o körde hem så började jag storböla...o sen fortsatte de hela kvällen.
Helt slut idag
Eländig
Tom
.
Har idag suttit o gjort ett cv till ams, få se om de ger något o om jag orkar ta tag i det mer.
Hade en riktig pissdag igår.
Lugnt på jobbet så tid till tänk fanns de gott om. Tårarna kom o gick under hela dagen o när jag sen satte mig i bilen o körde hem så började jag storböla...o sen fortsatte de hela kvällen.
Helt slut idag
Eländig
Tom
.
